Katastrof. Total jävla katastrof.

Yep. Nu är det kört. Hejdå allsvenskt guld, hejdå VM-guld. Carre är skadad och kommer inte kunna spela mer i år.

Jag fick tårar i ögonen när jag hörde om det. Så fruktansvärt orättvist, så förödande både för LDB FC och landslaget. Och för Carre såklart. Fy fan fy fan fy fan. Det är värst av allt, att tänka på hur det måste kännas för henne. Så helvetiskt bra som hon spelat i år, det känns så overkligt att tänka att hon inte... Nej. Hela grejen känns som en mardröm.

Det är inte det att vi inte har kompetenta ersättare. Både Hedvig Lindahl och Sofia Lundgren är ypperliga målvakter, men ingen kan mäta sig med Carre. Carre är inte bara grym på att fånga bollar, hon är fantastiskt bra på att dirigera laget, ha överblick och - antar jag - inspirera sina lagkamrater. Jag tänker att om jag hade varit van vid att spela med Carre i ryggen, så hade det känts oerhört otryggt om hon plötsligt var ersatt av någon annan. Någon med mindre rutin, mindre självförtroende, mindre utstrålning. Jag har inte trott på VM-guld tidigare heller, men nu är det definitivt kört. En match utan Carre blir som en match med fyra-fem spelare utvisade...

Det här är den värsta dagen på väldigt väldigt länge.

Marta på Walk of Fame

Undertecknad gillar ju egentligen inte alls Marta, men när det sker framsteg på jämställdhetsfronten inom den förstockade värld som fotbollen utgör, så blir jag nästan tvungen att nämna det...

Enligt damfotboll.com kommer Umeå IK:s och brasilianska landslagets guldkalv Marta få sina handavtryck (eller var det fötterna? olika uppgifter från olika källor) placerade på Maracana-stadion i Rio de Janeiro. Där finns redan avtryck av storheter som Pelé, Garrincha och Ronaldo, men Marta blir både den yngsta och den första kvinnliga spelaren som hamnar där.

Kanske något för SVFF att ta efter?

Tabellen oförändrad. Men.

Umeå lyckades bara besegra Bälinge med 2-1, och Djurgården Linköping med 3-2. Det säger oss dels att Umeå inte direkt är i toppform, och dels att Malmö bättrat på målskillnaden lite igen. Sådant kan vara viktigt, även om det fortfarande ser mörkt ut vad gäller guldchansen.

Tur att spelarna får lära sig att de inte ska bry sig om andra lags resultat, annars hade de nog blivit psykade av tabelläget.

(Jag borde också lära mig.)

LDB FC skötte sig exemplariskt idag på ett IP fullt av vattenpölar. Passningsspelet flöt näst intill fulländat - det är länge sedan jag såg så många snygga dribblingar i en och samma match - och det är märkligt att det inte blev fler mål än tre. Visserligen var Sofia Lundgren bra i AIK-målet, men med tanke på hur Malmö hade grepp om matchen i princip alla 90 minuterna, så kunde det gott ha gett lite bättre utdelning.

Frida Nordin var som vanligt inblandad i en mängd vackra anfall, och för en gångs skull fick hon faktiskt göra mål själv också. Ett mycket snyggt sådant dessutom.

Jag måste förresten säga att jag nog är lite småförälskad i hela backlinjen. De gör ett så sjukt bra jobb, visserligen under överinseende av Carre som dirigerar dem hit och dit som... eh... små hundvalpar, men ändå. Även utan hennes order är det imponerande hur skickliga de är. Känns som om de växer för varje match, jag ser oerhört mycket fram emot att följa dem de närmsta åren. Det allsvenska guldet ligger då inte många år bort om vi får behålla Jönsson, Levenstad, Wilhelmsson och Nilsson i Malmö.
Ja, det är en fröjd att se dem. Ta till exempel Therese Jönsson. De där små trippande stegen som följs av väldiga långskott som dånar på IP. Hon tacklar motståndare nästan som en värdig arvtagerska till Frida Östberg. Och hon kommer som från ingenstans och slår passningar till Nordin och co uppe vid straffområdet.
Eller Lina Nilsson. Hon spelade vid mer än ett tillfälle idag halvliggandes på plan, men lyckades ändå hålla bollen i spel och antingen passa till en lagkamrat eller själv vinna tillbaka den. Även hon slår fina passningar in framför mål, gör ruscher och vinner närkamper.

Det vore då fan om vi inte ska kunna slå Umeå i höst. Med det här laget liksom.

Sista matchen på en halv evighet. Typ.

Mm, det känns allt lite dystert. Nästa hemmamatch är först 12:e augusti, alltså om en månad. Det är väldigt lång tid. Dessutom är vi redan inne på omgång 15, vilket innebär att det efter ikväll bara återstår tre ynka matcher på Malmö IP. Sedan får vi vänta till april. Jag minns med fasa förra vintern, abstinensen var svår redan i januari och eftersom mitt fotbollsintresse bara ökar för varje match jag ser så inser jag att vintern kommer bli svår i år. Ack.

Men den dagen (det halvåret!!) den sorgen. AIK står för motståndet i aftonens match, de ligger snäppet över Hammarby i tabellen och bör alltså inte heller de vara något problem för LDB FC. Men, betänk hurpass jämn söndagens match ändå var i nästan 70 minuter, allting kan naturligtvis hända.

Våra största konkurrenter då? Tja, Umeå möter Bälinge och det lär tyvärr knappast bli en av deras - sorgligt sällsynta - förlustmatcher. Jag tippar många mål och tre poäng till UIK. Lite ljusare ser det då ut vad gäller Djurgården, de möter ett Linköping som förhoppningsvis är revanschlystet efter alla förluster och det något onödiga nederlaget mot Umeå härom veckan. Fast... Nja. Jag tror att Djurgården tar hem segern trots allt. Men jag hoppas på Hedvig i Linköpingsmålet.

Slutligen: Eftersom jag haft den äran att bli uppmärksammad av kvinnan bakom malmömatchreferaten på damfotboll.com, så måste jag naturligtvis ta tillfället i akt att tipsa om hennes blogg. Den heter Tankar om sport, och finns i länklistan här till vänster.

Okej mina vänner... Vi ses på IP!

Vi klättrar...

4-0 i en klart godkänd match. Fortfarande trea i Allsvenskan efter att Djurgården spelade 1-1 mot Sunnanå, men nu bara en poäng upp. Och ännu bättre målskillnad. För att bli svenska mästare i år krävs nu att Malmö vinner alla sina matcher, och att Umeå dessutom förlorar ytterligare en av sina. Eller om de spelar oavgjort en gång, fast då måste Malmö se till att göra totalt 12 mål mer än dem under resterande matcher. Jag vet inte vad som är mest osannolikt.

Nå, dagens match var det ju... Stundtals mycket fint spel av hemmalaget, men Hammarby bjöd på hårdare motstånd än man kanske räknat med, och ett tag i andra halvlek undrade vi på läktarna vad LDB-spelarna egentligen höll på med. Det stressades fram och tillbaka, slogs konstiga passningar och annat som är totalt onödigt när man leder med 1-0 och faktiskt är det bättre laget. Sedan lossnade det, Emma Stålhammar gjorde både 2-0 och 3-0, efter föredömligt snyggt framspel av Frida Nordin. Stålhammar hade även chans på hat trick, men missade det då hon stod strax utanför straffområdet och knöt skorna när inlägget kom...

Hammarbys målvakt bjöd på mycket märkligt spel. Hon gjorde flera stycken väldigt fina räddningar, och flera stycken väldigt taffliga misstag. Några gånger var hon nästan ute vid mittlinjen, vilket inte är så lyckat när det innebar att hon var på höjd med Malmös forwards som just påbörjat ett anfall. Men, varför klaga, inte gör det mig något att hon släppte in fyra mål.

Domarens insats var inte den mest lysande jag sett heller. Vid ett flertal tillfällen stod hon i vägen för bollen och/eller spelarna, för det mesta lyckades hon hoppa undan men en av gångerna fick hon bollen rätt på benen och gav därmed bort den till Hammarby, i vad som annars mycket väl kunde blivit ett fint malmöanfall.
Dessutom undlät hon att dela ut rött kort till en hammarbyspelare, efter att denna i frustration över att inte få tag på bollen tog ett brottargrepp på Malin Levenstad och lyfte undan henne. Solklart läge för utvisning, men det blev bara gult kort.

På tal om ingenting - är det någon som vet var nya klacken kommer ifrån? Ett gäng brölande tonårsgrabbar som inte fanns på tiden laget hette MFF, vad är de för några egentligen?

Mest imponerande idag:
Doras mål. Rätt upp i krysset från typ 20 meters håll.
Att Frida var inblandad i tre av fyra anfall som ledde till mål.

Inför dagens match

Motståndet står Hammarby IF för, de ska inte bjuda på några större problem för Malmö med tanke på att de ligger alldeles över nedflyttningsstrecket i tabellen. Det enda som möjligtvis ska kunna ställa till det idag är vädret...
IP har förhoppningsvis hunnit torka upp någorlunda efter veckans monsunregn, däremot blåser det halv storm vilket känns lite oroväckande. Vi vill inte ha några mål till följd av att vinden får bollen att ändra riktning, det vore förödande. Eller tja, om det är malmö-mål så lovar jag att inte klaga.

Umeå vann sin match i omgång 14 igår, de slog Linköping med aningen orättvisa 4-0. Det innebär att Malmö, om de vinner idag, fortfarande kommer ligga fyra poäng efter norrlänningarna. Dock möter Djurgården Sunnanå, och med lite tur slår skellefteå-laget stockholmarna. Med tanke på att de spöade Umeå för några dagar sedan så är det långt ifrån omöjligt. En Sunnanå-vinst skulle innebära att LDB FC och Djurgården ligger lika, med en målskillnad till Malmös fördel (i nuläget 26 mot DIFs 24).

Dagens tips är svenskfotboll.se och sedan vidare in på Damallsvenskan. "Nu har vi utökat faktaredovisningen från matcherna i Damallsvenskan. För varje match redovisas fortsättningsvis laguppställningarna, mål, byten, varningar och utvisningar löpande under matchens gång." Mycket bra initiativ.

Beröm till UIK (tro det eller ej)

Läser på qx.se att Umeå IK skickat inbjudan till RFSL och andra Pride-besökare att ta med sig regnbågsflaggorna och komma och se dagens match mot Linköping på Gamliavallen.
Så himla fint.

Det är väl knappast någon hemlighet att det finns HBTQ-personer även inom elitidrotten, och det gläder mig något oerhört att man från UIKs sida nu väljer att uppmärksamma detta. Sedan hade det naturligtvis varit ännu roligare om någon/några av spelarna passade på att komma ut också, men jaja, baby steps kanske är bäst.

Min älskade flickvän, själv gammal fotbollsspelare, brukade i början av min supporterkarriär hyssja nervöst och vifta undan mig om jag gjorde några som helst försök till ömhetsbevis när vi var på Malmö IP. Jag lärde mig rätt snabbt att i sportsammanhang är vi alla hetero, eller möjligtvis asexuella, och har anpassat mig efter detta. Det känns rätt trist. Herregud liksom, läktarna kryllar ju av flator, det behövs ingen gaydar för att se det. Varför låtsas något annat?

Det är knappast som att damfotbollen skulle bli ignorerad bara för att folk vågade vara öppna med vilka de är. Inte mer ignorerad än den redan är i alla fall...

Men, kanske är det bara jag som resonerar så här. Jag är inte fostrad i idrottssammanhang utan i vänsterkretsar, där det personliga är politiskt och det snarare ses som något bra om man avviker från normen. Jag hoppas och tror att svenska folket, ställda inför det faktum att det finns lesbiska fotbollsspelare, inte skulle drabbas av moralpanik och tro att det förekommer orgier i omklädningsrummen och gud vet allt, utan mest rycka på axlarna åt det hela. Jag vet inte, är jag naiv?

Syndafallet drabbar fel personer

Läser på sydsvenskan.se att LDB FC kan bli tvungna att ställa in söndagens match mot Hammarby på grund av att planen ligger under vatten.
Jag blir så arg och frustrerad att all kraft liksom bara rinner ur musklerna. Jag orkar fan inte behöva bli förbannad varenda jävla gång jag tänker på dam- kontra herrfotboll, på vilka villkor som bjuds för kvinnor respektive män.

De kanske kunde få spela på Stadion? Sveriges i nuläget tredje bästa lag kanske kunde anses värdiga att få beträda gräset där? Men nej, detta är uppenbarligen en omöjlighet i denna machomännens kanske sista bastion.

Och kommunen, de kan lägga miljoner på att bygga ännu en stor (herr)idrottsarena, men pengar till ordentlig dränering på IP är tydligen jävligt svårt att klämma fram. Jag vet inte, på något sätt påminner det om nya regeringens idé med avdrag för hushållsnära tjänster. Sverige har råd att subventionera rika människors "behov" av någon som städar upp deras skit, men när det gäller att se till så att sjukskrivna och arbetslösa slipper gå från hus och hem så låter det som om landet står på ruinens brant. Visserligen klart värre orättvisor där än i fotbollens underbara värld, men tyvärr får den tanken mig inte att må särskilt mycket bättre.

Jag får hjärnblödning av ilska.

Så nästa gång himlen öppnar sig, så kunde det kanske ske lite mer riktat. Över, säg, gubbarna i Svenska Fotbollsförbundet, gubbarna på kommunen, ja egentligen varenda jävla gubbjävel som sitter som en propp någonstans i samhället och inte fattar hur satans förlegat det är att diskriminera människor på grund av kön.

Skämmes!

Om målvakter

Jag kommer inte ihåg vilken match det var, men någon gång i våras spelade LDB mot ett lag som fick sin målvakt frilägesutvisad. Då utspelade sig ett litet drama på läktaren.

Supporterklubbens vice ordförande J och undertecknad satt som vanligt på stammisplatserna och följde allt som hände på plan. Framför oss värmer motståndarlagets andremålvakt upp, och jag minns att jag tänker att hon ser alldaglig ut, ganska stadigt byggd men det var liksom inget särskilt med henne. Så drar hon på sig målvaktströjan och jag hör hur J flämtar till där hon sitter bredvid mig, samtidigt som jag får gåshud. "Såg du hur snygg hon blev?!" väser J, och jag börjar garva för visst fan såg jag. Det är skönt att hela vår styrelse består av lika... ehm... unga och, ska vi kalla det estetikälskande individer.

Tyvärr kan vi alltså inte förhålla oss strikt professionellt till detta med spelarnas utseende, speciellt inte när det gäller målvakter. Det är så jävla hett helt enkelt.

Sorry.

Årets snyggaste mål...

...stod definitivt Frida Nordin för i kvällens kvartsfinal i Svenska Cupen. Hon måste sprungit upp ungefär i höjd med Malmös avbytarbänk, långt ute på högerkanten, och sedan slog hon bollen i en vid båge så att den damp ner i målet bakom Göteborgs målvakt som stod helt handfallen. Så sjukt jävla helvetiskt snyggt så det finns inte superlativ nog för att beskriva det. Jag är fortfarande svag i knäna av beundran. Yep.
Jag har sagt det förut och jag kommer helt klart få säga det igen, Frida är i VM-form och det är en fröjd att se.

Och så Carre. Såklart. Kopparbergs/Göteborg fick en straff, Lotta Schelin (jag fattar för övrigt inte haussen kring henne, så himla speciell är hon nu inte) la den, och Carre boxade ut den med den självklarhet som anstår världens bästa målvakt. Så vackert.

Mina vänner, tillika blivande malmöbor, som var på besök och självklart skulle med och se stans stoltheter spela cup, fick definitivt mersmak. Och själv är jag mäkta belåten över att de två spelare som jag alltid tjatar om visade upp sig från sin allra bästa sida, det får mig att framstå som lite av en fotbollsexpert. Vilket ju är mycket glädjande, om än något missvisande. Hehe.

Vad var det jag sa

Nanna Johansen ska ha speltid. Frida Nordin är fantastiskt bra i år. Och Umeå är - åtminstone tillfälligt - ur balans. Hah!

Skadeglädje är i sanning den bästa glädjen ibland.

Oh happy day!

Umeå har förlorat igen.

Jepp, det är sant. Mot Sunnanå den här gången, och nu ser tabellen plötsligt inte fullt så sorglig ut längre. UIK har 33 poäng mot Djurgårdens 29 och Malmös 26. Och båda de sistnämnda har spelat en omgång mindre... Att Umeå förlorar mot sexan i tabellen kan inte vara annat än knäckande, och sheisse vad bra det känns.

Detta är i sanning en lycklig dag i svensk fotbolls historia.

I eftermiddag väntar KIF Örebro på bortaplan för LDB FC. Örebro ligger på en betryggande åttondeplats i tabellen, 11 poäng efter Malmö och med en målskillnad på -5 mot våra +24. Allting kan naturligtvis hända, men förhoppningsvis känner di svart-rosa lite guldvittring igen och drämmer till ordentligt. Varför inte en utklassningsmatch à la Umeå-QBIK sist, 8-1. Fast helst utan det där reduceringsmålet.