Förihelvete

Det finns saker man önskar att man hade sluppit.

En sådan sak är att åka till Växjö bara för att återigen tvingas se LdB FC Malmö förlora mot Umeå IK, och dessutom höra Mårten Hedlund kläcka ur sig de bevingade orden "så detta är ett projekt för jämställdhet, vi gör en sak för kvinnor, utan att vara anti män". Fantastiskt, bra att han förtydligade det. Man kan ju annars lätt förledas att tro, att LdB-spelarna är ett gäng rabiata manshatande flator som hellre läser Valerie Solanas än tränar passningsspel. Ärligt talat, vi skriver 2009, kan vi snart slippa ursäkta alla satsningar på kvinnor med att vi inte på något sätt kommer hota mäns positioner? Jag blir så jävla trött.

En annan sak man önskar att man hade sluppit:

Att betala 100 spänn för att sitta i sin forna - mycket hatade - hemstad, på fula Valhalla IP, omringad av fula göteborgare, och höra dem jubla på sin fula dialekt över att Kopparbergs/Göteborg FC spöar guldfavoriterna Malmö med 2-1 i den allsvenska premiären. Ett KGFC med en trupp så liten att de inte ens har folk till alla byten, mot ett LdB FC med fler landslagsspelare i startelvan än... typ... landslaget. Vad fan är det frågan om?

Nästa gång LdB FC Malmö känner för att spendera enorma summor pengar, så önskar jag hett och innerligt att det blir på en mental coach, inte på ännu en landslagsspelare.

Jag vill aldrig mer se Therese Sjögran missa tre straffar på två dagar.
Jag vill aldrig mer se Tine Cederkvist göra utrusningar 20 meter från mål om hon inte är 100% säker på att vara först på bollen.
Jag vill aldrig mer se Nilla Fischer trött och stum i benen redan i början av andra halvlek.
Jag vill aldrig mer se Renata Da Costa jogga planlöst på mittfältet, i bästa fall göra några snygga överstegsfinter, för att sedan slå iväg bollen ut mot kanten utan en medspelare i sikte.

Snälla.

Jag vill se Sjögran dribbla bort fem motståndare på raken, jag vill se henne göra fantastiska frisparksmål.
Jag vill se Nilla plöja fram som en stridsvagn över plan, oövervinnelig.
Jag vill se Manon stjäla bollen långt nere på egen planhalva, rusa förbi alla, finta bort målvakten och påbörja resan mot skytteligavinsten.
Jag vill se Pavlinas mäktiga långskott.
Jag vill se Maria Aronsson våga verkligen lita på och använda sig av sin storlek och styrka.
Jag vill se Frida Nordin vara överallt, samtidigt, under alla 90 minuterna, och vinna alla dueller på ren envishet.
Jag vill se Lina Nilsson få sitt slutgiltiga genombrott.

Jag vill helt enkelt se ett LdB FC Malmö som är precis så jävla lysande som varje enskild spelare har potential att vara. Lägg inte pengar på fler nyförvärv, lägg dem på att utveckla alla de stjärnor vi redan har. Då lovar och svär jag att ingenting kan hindra Malmö från att ta det där efterlängtade guldet.

...

För övrigt anser jag att Carre borde komma tillbaka.