Outad...

Yep, så är det. Min kära fru har avslöjat min identitet inför typ hundra pers, och det finns till och med papper på det.

Ergo:

Inga fler gubbsjuka kommentarer om spelarna, ingenting om vem jag dreglat över eller vilka som skulle ingå i ett eventuellt fotbollskvinneharem. (Inte för att jag skulle fått för mig att skriva om sådant tidigare heller, möjligtvis i så fall i gravt onyktert tillstånd, men ändå). Det är slut med allt sådant.
Nu kan jag inte ens låtsas att jag egentligen vet något om fotboll. Det finns människor där ute som med lite enkel research skulle kunna ta reda på att mina erfarenheter av sporten begränsas till den där gången i tvåan när Niklas H sköt en boll i ansiktet på mig så att mina glasögon gick sönder.

Från och med nu är detta en blogg av en ödmjuk och inte det minsta hormonstinn fotbollsamatör. Håll till godo.

Så, vad nytt på fotbollsfronten?

Sjögran fick Diamantbollen. Hon är faktiskt ingen av mina favoriter, fan vet varför, men nog fick jag en liten klump i halsen när hon var uppe för att ta emot priset. En jävla duktig spelare är hon, och det gläder mig att det uppmärksammas.
Marta fick alla möjliga pris, och stövlade bedårande butchig upp på scenen, ödmjukare än jag någonsin tidigare sett. Det klädde henne. Och att svenska folket valde henne framför en (manlig) spelare, ett (herr-)lag och en (manlig) tränartrio, det värmde mitt aggrofeministiska hjärta.
Jag har som princip att tiga ihjäl fenomenet herrfotboll och herrfotbollsspelare, men det var fint att se Marta och Zlatan sida vid sida, de två kanske största inom svensk fotboll just nu.

Landslaget spöade Danmark även i andra OS-kvalmatchen. Första halvlek var inte mycket att hänga i julgranen, man kunde trott att med ett övertag på tre mål så skulle svenskorna våga satsa lite, men icke. Det fegades, slogs snåla passningar, till och med de mest erfarna spelade fel, och Hedvig släppte en sisådär sjutton returer på skott som Carre hade klistrat och såg ut som en spratteldocka i målet... Vi satt hemma framför tv:n och svor. Men sedan lossnade det ju, Vickan gjorde mål på löpande band kändes det som, Frida Östberg regerade i sin toppluva, och Sverige är redo för Kina igen. Förhoppningsvis med bättre resultat än i VM...

Noterade ni förresten att Anne Dot Eggers Nielsen är typ en yngre kopia av Kicki Bengtsson?